Slaskbloggen

Det blev en våt julfest dan före dan. Vissa saker minns jag inte riktigt, andra minns jag desto klarare och några småsaker har jag blivit påmind om i efterhand. Jag minns till exempel inte helt exakt hur jag packades ihop och skyfflades ut av Tobias till taxin, men jag minns ganska klart hur tufft det var att balansera datorväska, gitarr (som jag fick låna för att jag inte fick spela mer på den under natten) och en full 70-kilos 30-åring från taxin och in hemma, men det gick.

Sedan bestod julfesten också av en del missuppfattningar. Jag var till exempel inte alls ointresserad av Fuglesangs landning på slutet. Jag har bara en inbyggd defekt att jag måste göra minst två saker samtidigt när det går långsamt. Dessutom var jag fruktansvärt orolig och nervös för att rymdfärjan skulle sprängas när som helst. Då kikar man bara med ett öga.

Men det var gott och trevligt tycker jag. Att det finns några småsaker som man kan slipa bort till någon nästa fest om det blir någon hör kanske till. En bra fest innehåller både skratt och besvikelser samt en bra tårta. Den sistnämnda såg jag dock aldrig röken av. Så här i efterhand slår det mig att vi aldrig intog den planerade efterrätten heller.
   Att dessutom lira Ice Climber, (ni som hyrde Nintendo på 90-talet känner igen det), med projektor på en stor sovrumsvägg var en upplevelse med stora nostalgiska förtecken.

Julafton var annars en liten besvikelse i år. Jag blev aldrig hungrig. Det känns som att jag varit konstant mätt i över en vecka nu. Det kan bero på att jag ätit Janssons Frestelse nästan hela veckan före jul. Just nu sitter jag och försöker bli hungrig eftersom jag ska på julmiddag hos svärföräldrarna. Vi får se hur det går.