Om Allsvenskan & ÖSK

Kul för Allsvenskan att Gefle knep en seger. Mindre kul för Örebro SK. Men jag kan tänka mig att Allsvenskan slutar ungefär som det ser ut nu. Hammarby, Trelleborg och Sundsvall ligger lite för högt upp medan Örebro, Malmö och Göteborg ligger lite för långt ner. Men i övrigt ser tabellen ut som en möjlig sluttabell. Men säker kan man ju aldrig vara, speciellt inte innan transferfönstret har stängt.

ÖSK värvade väl inte friskt men till slut kom det några nyförvärv. Den som efter två matcher ser mest nyttig ut till en början är dansken Kim Olsen. Den tyngden, längden och det huvudet har ÖSK inte haft de senaste säsongerna. Målsprutan från Division 2, Robin Staaf, gjorde visserligen ett viktigt mål mot Ljungskile senast. Men att därefter kalla honom för succé är att ta i. Det finns en hel del kvar för Robin att bevisa och förbättra innan jag tror att han är den skyttekung många vill ha honom till.
   Nästan alla spelare kan göra ett mål i Allsvenskan. Det är Rickard Rickardsson ett bevis på. Väldigt många kan göra några mål på en säsong. Men det krävs mer för att få bära epitetet skyttekung, så jag avvaktar lite innan jag delar ut den medaljen.

Annars har jag egentligen aldrig trott på att ÖSK behöver den där extrema målspottaren. Med ett tremanna-anfall ska vi kunna göra tillräckligt med mål ändå. Problemet i år och förra året sitter psykiskt. Så när tränare Boström efter en förlustmatch (har glömt vilken) står och säger rakt ut i en intervju att han är rådlös så undrar man ju om han kan få skutan på rätt köl. Det som talar för honom är att han lyckats få spelarna att spela kortpassningsspel. Något som laget aldrig lyckats med det senaste decenniet, trots uttalat målsättning om det. Det är en bedrift av stora mått som inte uppmärksammats tillräckligt och därför hyser jag fortfarande hopp om denna finländare.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0