Slaskbloggen

Det svänger fort i sportens värld. Ena stunden är man omtyckt och populär, kanske rent av hyllad. I nästa stund utbuad och hackkyckling. Som skribent på Svenska Fans har jag nu fått känna på båda lägena och det jag kan konstatera är att det blåser lite kallt där uppe på toppen, men utsikten är fin.

Jag skulle skriva en artikel inför derbyt mellan Örebro SK och IFK Norrköping. Derby, förresten. Vi är tydligen så avundsjuka på storstadslagens derbyn att vi krystar till det med ett Svealandsderby. När andra supportrar tar tunnelbanan eller spårvagnen till en derbymatch åker Östgötarna och Närkingarna nästan tolv mil. Vad händer när Norrköping åker ur? Varför inte kalla Trelleborgsmatcherna för Sverigederbyn?

Av den anledningen skrev jag inget om att det var ett derby i min införartikel. Jag skrev heller inget om statistiken mot Norrköping, vilket hade varit det allra enklaste för att spotta ur mig en artikel snabbt och lustigt. Istället skrev jag sakligt och balanserat om den känsla som växt i mitt ÖSK-hjärta den senaste månaden. Att ÖSK har en nedåtgående tendens i spelet trots att man inte förlorat. Jag betonade också att allt annat talade mot Norrköping men att bollen är rund och allt kan hända. Jag älskar för övrigt klyschor som är sanna. Min poäng var att det mycket väl kunde bli oavgjort och att det kanske inte skulle vara ett katastrofalt resultat. Oavgjort innebär ju att vi fortfarande är obesegrade

På internetforum generellt härskar ofta en ganska brutal hänsynslöshet gentemot andra människor. Skriv något som alla håller med om och du blir hissad i taket. Skriv något som de inte accepterar och du kan få höra precis vad som helst som aldrig någonsin skulle kunna förekomma i ett samtalsrum i verkligheten. På sportforum kan jag lova dig att dessa saker dessutom blir rejält förstärkta.

Det fick jag erfara då det lades gott om pikar, klagomål och förolämpningar efter min artikel. Det märkliga var att klagomålen gällde att jag var för negativ och inte skrev en artikel som följde strömmen av foruminlägg. Inlägg av typen: "Klart vi krossar Norrköping. 7-0 blir det!" eller "Solklart att vi vinner! Sopiga Norrköping ligger ju sist".

Sorry, jag råkar tycka att jag har ett ansvar som skribent att försöka höja mig över massan och se lite mer objektivt, lite mer analyserande än vad en skara masshypnotiserade fans tenderar att göra. Visserligen är inte Svenska Fans Aftonblaskan eller SvD, men det förhindrar inte att man försöker nå den kvaliteten. Den dagen Svenska Fans material ligger på samma språkliga och för all del, innehållsmässiga, nivå som forumen, är den dagen då Svenska Fans inte är intressant längre.

Som grädde på moset fick jag dessutom mejl från en supporter som, förutom att påpeka ett misstag i artikeln, ansåg att skribenterna på Svenska Fans borde ta ansvar för klubbens (och därigenom även supportrarnas) moral.

   "Jag tror att det går att plantera en optimism som kan sprida sig genom hela klubben. Givetvis genom att själv inte vara så himla trälig. Ni som skriver på Svartvitt har större möjlighet att påverka klubben i rätt riktning."

Därför var det på sätt och vis skönt att efter matchen konstatera att farhågorna jag uttryckte i artikeln visade sig vara sanna. Örebro SK fick bara en poäng och formen är fortsatt tveksam. Det är inte rolig läsning för en ÖSK-supporter men ibland krävs det mitt i all hybris att någon agerar sansat och visar en annan bild av saken. För hybris, ibland på gränsen till idioti, är en annan sak som förekommer på sportforum.


Artikeln finns att läsa här. Om matchen kan du läsa här, här och här. Och så lite här förstås.

Hade tänkt skriva något om pajaser som ständigt får utrymme i media utan att ha torrt på fötterna. Som t ex den här.
Men jag har redan satt en krönika och en recension idag så det finns helt enkelt inte tid och ork över. Dessutom är jag övertygad att det där, liksom FRA-frågan kommer att ordna sig utan min inblandning. Förkylningen är dessutom nästan helt borta så det finns hopp för framtiden.

Den svårmodige poeten LeMarc tolkar Flashdance (What a feeling) på ett okaraktäristiskt sätt.
Han rör sig som Paul Stanley, grimaserar som Billy Idol och låter som hela Ramones.
Fantastiskt! Och allt jag orkar med i dessa förkylningstider.

Ok. Nu var det visserligen inte av gårdagens test de svarta hålen skulle komma. Det får vi oroa oss för när de ska försöka få de där protonerna att krocka. Eller, nä. Jag kommer inte oroa mig då heller. Däremot kommer jag vara ruskigt nyfiken på resultatet. Jag önskar att jag kunde få sitta med i deras kontrollrum och följa dramat på monitorerna. Finns Higgsfältet? Det är det som är den stora frågan. Och om det finns, vad gör vi sedan? Vad är nästa steg? Det undrar jag!
   Annars är det ju inte utan att man tänker på sägnen om Ikaros när man läser om protesterna. Har forskarna i Cern drabbats av liknande övermod?

I övrigt var det en vandring mellan himmel och helvete igår. Nu vet alla att det tar ungefär en kvart mellan de båda motpolerna. Kan vara bra att veta för den som tror att den kan rymma från den ena till den andra.
Jag syftar förstås på matchen mellan Sverige och Ungern igår.
   Backlinjen var långsam och omständig. Nykomlingen Holmén såg ut att studsa mellan ungrarna som en flipperkula och var i det läget inte ens av Allsvenskt material. Och på topp sprang en Zlatan som inte lyckades med någonting denna kväll.

Men det var i första halvlek. Efter pausen kom spelarna ut och spelade successivt upp sig. Nja, de flesta i alla fall. Zlatan var fortfarande lika blek. Ralf Edström var kanske lite väl hård i sin kritik, men bara baserat på matchen igår är det nog Zlatan som bör fundera på att lugna ned sitt humör med lite trädgårdsarbete.
   Samuel Holmen piggnade till och började ta för sig ungefär när resten av laget gjorde det. Källström var ett piggt hot framåt och när det gällde en viss Henrik Larsson skulle ungrarna ha kunnat travestera Thierry Henrys uttalande efter Champions League-finalen 2006.
   "Alla pratar om Zlatan, men vi såg inte honom i dag. Vi såg Henrik Larsson..."

Slutligen förtjänar Andreas Isaksson ett omnämnande för en utmärkt insats i målet utan att göra de där riktiga TV-räddningarna som skulle ha fått superlativen att hagla. TIllsammans med Larsson och Källström var han Sveriges bästa spelare igår.

Annars var nog Sportblaskan det sämsta igår. De fortsätter att agera slaskreportrar istället för att vara journalister. Det känns bara pinsamt när Robert Laul försöker göra något av att Lagerbäck (som vanligt) försökt ropa ut lite direktiv till spelarna. I hans version i jakten på att sticka ut och att locka läsare, skällde Lagerbäck tydligen ut Petter Hansson. Det blir bara mer och mer pinsamt att läsa det där huvudstadsbladet.

 

När panikslagna människor springer runt och börjar skrika om jordens undergång (det är inte precis första gången i världshistorien det händer) är det viktigt att komma med information. Därför är den här videon det bästa jag stött på hittills - underhållande och informativ på samma gång.


Om jorden inte går under imorgon lär jag återkomma och säga "vad var det jag sa?". Går jorden under - tja då lär nog ingen av oss bry sig om det. Jag älskar situationer där man bara kan vinna. 

Ibland undrar man om journalister inte får lära sig att kritiskt granska saker och ting längre. Tidningen Techworld rapporterade igår att Googles webbläsare Chrome redan har tagit en hel procent av marknaden. Verkligen? Är det inte lite tidigt att slå fast det efter att webbläsaren bara funnits i ett par dygn? Jag undrar ju genast hur stor andel av den procenten som kört Chrome under de senaste dagarna för att utvärdera den. Jag är ganska säker på att en hel del av dem inte kommer att fortsätta använda Chrome, och då bör de väl knappast räknas med, eller?

Nåväl, Chrome har redan hunnit få en hel del kritik för att äta upp datorns systemresurser. I Tommy k Johanssons blogg om datorer & Internet skriver bloggägaren ett inlägg om hur hans dator blev mer eller mindre oanvändbar när han använde Chrome. Dock lät hans resultat lite suspekta så jag bestämde mig för att testa något liknande.

Med sju flikar uppe i Chrome samt sex flikar i Firefox (I tre olika fönster) kraschade min dator totalt när jag försökte utföra en enkel "klipp ut"-funktion i Paint.NET. Och detta har jag alltså gjort tidigare flera gånger med Opera i samma situation som Chrome. Låt vara för att bildbehandlingsprogram inte är de mest resurssnåla, men Paint.NET är verkligen inte något Photoshop.
   Inte heller det här är något fullständigt test man kan dra allt för stora växlar på, men helt klart är att jag gör som Tommy k Johansson. Jag säger tack och adjö till Chrome och önskar Google lycka till med nästa version. Jag lär nog komma tillbaka då för det var onekligen ganska trevligt att se webbsidor ladda så snabbt som de gjorde.

På den där semestern, eller vad jag nu ska kalla det eftersom jag inte har något stadigt arbete, besökte vi Larsmäss i Järnboås. Samtidigt som jag tycker att det är fint att traditioner lever kvar och blir institutioner undrar jag varför de inte försöker modernisera sig lite. Gammeldags hantverkskonst är trevligt men var är allt modernt hantverk?
   Var fanns alla hemgjorda datorlådor? Var fanns de handmålade mobiltelefonskalen? Varför ställde ingen ut saker som hör hemma på 2000-talet? Bara för att marknaden är uråldrig behöver väl inte varorna vara det? Servisen nedan var dock bara vidrig.

Okej, semestern varade längre än väntat men det behövdes. Kommer förmodligen lägga upp lite bilder från den imorgon.

Idag nöjer jag mig med att konstatera att valet av lagkapten för landslaget var klockrent. Henke har varit min kandidat hela tiden. Man kan dock fråga sig om bytet av lagkapten samt det faktum att man provar nya uppställningar gör att Linderots plats i landslagstruppen är tveksam på sikt? Ses han nu som någon som kan ramla ur truppen på grund av sina skadeproblem? Det verkar så också med tanke på att han inte spelades i EM trots att han var tillbaka från skadan. Jämför med hur Ljungberg har matchats trots att han 'alltid' varit mer eller mindre skadad.

I övrigt hoppas jag att de fortsätter med alternativ-uppställningen 3-5-2, kanske inte nödvändigtvis i lördagens VM-kvalmatch men i kommande matcher. Vi kunde lika gärna ha vunnit Frankrike-matchen och för att vara första gången man provade uppställningen så var resultatet utmärkt.

Men som vanligt måste Aftonblaskan förstora upp saker och ting för att göra en "nyhet" av en meningsskiljaktighet. Tänk om de kunde ägna sig åt att rapportera sakligt någon gång istället för att leta rubriker och lösnummerköpare. Det var inte så värst många år sedan jag läste Atfonblaskans sportsidor flitigt och faktiskt tyckte att deras artiklar var givande. Nu är det mest ett evigt skummande och läsande mellan raderna för att få reda på vad som hänt. Tråkigt.