Om hybris, masshypnos & moral

Det svänger fort i sportens värld. Ena stunden är man omtyckt och populär, kanske rent av hyllad. I nästa stund utbuad och hackkyckling. Som skribent på Svenska Fans har jag nu fått känna på båda lägena och det jag kan konstatera är att det blåser lite kallt där uppe på toppen, men utsikten är fin.

Jag skulle skriva en artikel inför derbyt mellan Örebro SK och IFK Norrköping. Derby, förresten. Vi är tydligen så avundsjuka på storstadslagens derbyn att vi krystar till det med ett Svealandsderby. När andra supportrar tar tunnelbanan eller spårvagnen till en derbymatch åker Östgötarna och Närkingarna nästan tolv mil. Vad händer när Norrköping åker ur? Varför inte kalla Trelleborgsmatcherna för Sverigederbyn?

Av den anledningen skrev jag inget om att det var ett derby i min införartikel. Jag skrev heller inget om statistiken mot Norrköping, vilket hade varit det allra enklaste för att spotta ur mig en artikel snabbt och lustigt. Istället skrev jag sakligt och balanserat om den känsla som växt i mitt ÖSK-hjärta den senaste månaden. Att ÖSK har en nedåtgående tendens i spelet trots att man inte förlorat. Jag betonade också att allt annat talade mot Norrköping men att bollen är rund och allt kan hända. Jag älskar för övrigt klyschor som är sanna. Min poäng var att det mycket väl kunde bli oavgjort och att det kanske inte skulle vara ett katastrofalt resultat. Oavgjort innebär ju att vi fortfarande är obesegrade

På internetforum generellt härskar ofta en ganska brutal hänsynslöshet gentemot andra människor. Skriv något som alla håller med om och du blir hissad i taket. Skriv något som de inte accepterar och du kan få höra precis vad som helst som aldrig någonsin skulle kunna förekomma i ett samtalsrum i verkligheten. På sportforum kan jag lova dig att dessa saker dessutom blir rejält förstärkta.

Det fick jag erfara då det lades gott om pikar, klagomål och förolämpningar efter min artikel. Det märkliga var att klagomålen gällde att jag var för negativ och inte skrev en artikel som följde strömmen av foruminlägg. Inlägg av typen: "Klart vi krossar Norrköping. 7-0 blir det!" eller "Solklart att vi vinner! Sopiga Norrköping ligger ju sist".

Sorry, jag råkar tycka att jag har ett ansvar som skribent att försöka höja mig över massan och se lite mer objektivt, lite mer analyserande än vad en skara masshypnotiserade fans tenderar att göra. Visserligen är inte Svenska Fans Aftonblaskan eller SvD, men det förhindrar inte att man försöker nå den kvaliteten. Den dagen Svenska Fans material ligger på samma språkliga och för all del, innehållsmässiga, nivå som forumen, är den dagen då Svenska Fans inte är intressant längre.

Som grädde på moset fick jag dessutom mejl från en supporter som, förutom att påpeka ett misstag i artikeln, ansåg att skribenterna på Svenska Fans borde ta ansvar för klubbens (och därigenom även supportrarnas) moral.

   "Jag tror att det går att plantera en optimism som kan sprida sig genom hela klubben. Givetvis genom att själv inte vara så himla trälig. Ni som skriver på Svartvitt har större möjlighet att påverka klubben i rätt riktning."

Därför var det på sätt och vis skönt att efter matchen konstatera att farhågorna jag uttryckte i artikeln visade sig vara sanna. Örebro SK fick bara en poäng och formen är fortsatt tveksam. Det är inte rolig läsning för en ÖSK-supporter men ibland krävs det mitt i all hybris att någon agerar sansat och visar en annan bild av saken. För hybris, ibland på gränsen till idioti, är en annan sak som förekommer på sportforum.


Artikeln finns att läsa här. Om matchen kan du läsa här, här och här. Och så lite här förstås.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0