Slaskbloggen

Jag är glad att regnet kom idag. Inte bara för att gräset börjat se så där brunbränt ut, utan för att regnet kanske kunde tvätta bort blodet från samma gräsmatta. Och kanske även min skuld.

Genom köksfönstret försökte jag skrämma bort en katt igår kväll. De skiter nämligen i rabatter och växthus. Dessutom gör de vår ena katt Sara vansinnig. Så jag knackade på fönstret och hötte med näven åt den som en sur gammal gubbe. Katten blev genast försiktig och rusade iväg bakom hörnet varpå jag sprang till ett annat fönster för att hålla koll på vart den tog vägen.

När jag kom fram till fönstret skedde allt blixtsnabbt.
   Fågeln som hoppade omkring på gräset. Katten som kom i full fart från hörnet. Blodet som skvätte. Fjädrarna som yrde. Det var rått och skoningslöst och det var över på ett par sekunder. Jag rusade ut men kom alldeles försent. Fågeln var död och det var jag som skickade katten mot den. Jag känner ett sting av ångest över det idag.